Prognoserna till trots välkomnade solen oss en lördag morgon på stranden vid Mora-badet i Bergshamraviken. Vi provade en ny startplats för att få plats med alla bilar. Detta gjorde att turen till Ängsö blev lite längre än planerat. Turen började i medvind ner till Vettershagafjärden. Därefter slingrade vi oss fram ned till Edsnäset och gick norr om Nämmarö för att gå öster om Löparö. En liten bro över till Arnö gjorde lurade oss att gå väster om Arnö, men då blev motvinden betydligt starkare än tidigare, så det var ett sämre val. Dock var inte vinden värre än att vi fortsatte i vald riktning. Väl på Ängsö intog vi en skön lunch i backen. Alla paddelkläder åkte av och vi passade på att lapa sol. Klockan ett mötte vi Jakob som arbetar som tillsyningsman på Ängsö. Han berättade både om historia och växterna på ön. Väldigt spännande och lärorikt. Nu vet vi varför spenört har sitt namn, varför korna inte ska äta ramslök och fick en uppfattning om livet här på ön tidigare århundraden. Trots den kalla våren var det en fantastik blomsterprakt på ängarna! Vår färd tillbaka gick i andra banor, men lika snirkliga framfarter.